Citat-mobil


on

Nästa års MiLprogrammet för erfarna chefer leds av ett väl sammansatt gäng av MiLkonsulter med bred erfarenhet av ledar- och verksamhetsutveckling. Här finns expertis inom strategi och organisation, kommunikation och coachning, ledarskap och ledningsgrupper, personlig och värderingsgrundad utveckling samt innovation och förändringsledarskap.

Detta ledarutvecklingsprogram utgör ett unikt tillfälle för erfarna chefer att få inspiration, utbyte, kunskap och verktyg för att ytterligare vässa sin kompetens.


Jessica Bresby, 040-10 50 16
Programansvarig

Har du frågor eller funderingar kring programmet är du välkommen att ringa eller maila mig innan du tar ett beslut.

Programledningen

b2ap3_thumbnail_Bagooe.jpg b2ap3_thumbnail_Hedenius.jpg
Johanna Baagøe
Johanna är jurist med lång yrkeslivserfarenhet som specialist och chef inom svenskt och internationellt näringsliv. Hon har verkat i olika branscher såsom bank-, försäkring-, telecom- och advokatverksamhet. Johannas fokus är att få ledningsgrupper och enskilda chefer att genom ett tydligt och medvetet ledarskap nå uppsatta mål.
Margareta Hedenius
Margareta är psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med utvecklingsfrågor inom mediebranschen bl. a. som personalchef. Idag arbetar hon med ledarutveckling på både individ- och gruppnivå, med samtal och relationsbyggande som ett av sitt främsta verktyg för verksamhetsutveckling.
b2ap3_thumbnail_Bengtsson.jpg b2ap3_thumbnail_pontuswadstrom_konsult.jpg
Pelle Bengtsson
Pelle är präst i Svenska kyrkan, psykoterapeut och zen-lärare. Han är särskilt intresserad av existentiella frågor kopplade till ledarskap. I MiL är han verksam som programresurs och coach med stort intresse för personlig utveckling.
Pontus Wadström
Pontus har under de senaste 15 åren arbetat som rådgivare, utbildare, forskare och författare inom strategi och förändring. Hans erfarenhet präglas av en rad olika uppdrag och ansvar – både som strategi- och managementkonsult och som ansvarig för strategi- och förändringsfrågor inom såväl globalt noterad koncern som i en start-up.
b2ap3_thumbnail_Larsson.jpg  
Magnus Larsson
Magnus är psykolog och docent i psykologi samt Lektor vid Copenhagen Business School, Köpenhamn. Han är verksam som programchef och coach i stora ledarutvecklingsprogram inom den offentliga sektorn. Stort intresse för relationen mellan person och organisation, och hur denna kan formas på sätt som är konstruktivt.
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer om MiLprogrammet för erfarna chefer →

 


on

Facebook_Almedalen04.png

Under Almedalsveckan 2016 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls-och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Robert Holmberg, är värd för ett samtal kring hållbar samhällsutveckling, myter och utmaningar. Med sig har han Cecilia Lejon, förvaltningschef i Trelleborgs kommun och Monica Lingegård, VD Samhall.

 

Seminarium

Tisdagen den 5 juli 2016 klockan 10:00 - 11:00 i Donnerska huset, Donners plats 1 i Visby

Myten om ett hållbart samhälle som aldrig brister – bortom drömmen om kontroll och förutsägbarhet
Vad ligger egentligen bakom begreppet ”Hållbarhet”? Finns det ett utopiskt skimmer kring hållbart som utgår från ett linjärt önsketänkande; att bara man har alla resurser, förutsättningar och kompetens på plats från början så kommer systemet att hålla, då kan man kontrollera framtiden?

Välkommen till ett panelsamtal med observationer, reflektioner och framtidsspaning från olika fält. Hur lever vi i en värld där vi inte vet vad som kommer hända i morgon? Vad är de största myterna, utmaningarna och möjligheterna för en hållbar utveckling av den svenska samhällsapparaten?

Kan vi fortfarande tala om hållbara organisationer om system brister under extrema påfrestningar? Eller kan vi anta en mer komplex förståelse av hållbarhet även om brukliga processer och funktioner temporärt krackelerar när systemet är under stor press.

Läs mer i Almedalsveckans officiella program →

 

 

Vårt program

4 Juli

12.00-13.00 – Hur får vi till meningsfulla samtal i tid av hat och hot?
– om vikten att mötas i tider av konflikt

13.30-14.30 – Vad behövs för att samverka över gränser?
– om att skapa strukturella hål och designa för det oväntade

15.00-16.00 – Hur får vi till meningsfulla samtal i tid av hat och hot?
– om vikten att mötas i tider av konflikt

16.30-17.30 – Passion, volatilitet och co-creation
– om framtidens samhällsbyggande

5 juli

10.00-11.00 – Myten om ett hållbart samhälle som aldrig brister
– bortom drömmen om kontroll och förutsägbarhet

11.30-13.00 – Har du fattat detta med jämställdhet?
– om vikten av jämställdhet för hållbar samhällsutveckling

13.30-15.00 – Hållbara chefer odlar både rötter och fötter
– om värderingar och gränser

 

Följ oss på FB-f-Logo__blue_50.png fb.com/milinstitute


on

Facebook_Almedalen01.png

Under Almedalsveckan 2016 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls-och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Johanna Steen, programchef i MiL Institute är tillsammans med Alexandra Zetterman Åbrandt, IKEA of Sweden, värd för en workshop kring de budskap vi bär med oss hemifrån och hur de kan hjälpa och stjälpa oss i vår gärning som ledare.

Varför är ett samtal på det här temat viktigt?

almedalen_fotterrotter.pngFörst behöver vi säga något om vad som döljer sig bakom rubriken ”Hållbara chefer odlar både rötter och fötter – om värderingar och gränser”. Den kom till för att nå ut i bruset och locka folk att komma och delta i ett samtal, men ska jag vara helt ärlig så är jag tveksam till rubriken och ändå är det jag som hittat på den. Det jag inte gillar är att det låter som om vi har hittat receptet för framgång – ”Kom till oss, vi har svaret – gör så här och du kommer lyckas i ditt chefskap!” Om du kommer med de förväntningarna kommer du bli besviken. Vi har inget sådant recept. För övrigt tror vi inte att sådana recept funkar.

Bakom uppmaningen att odla sina rötter/fötter döljer sig istället ett mångbottnat ord som karaktär. Det kan finnas ett värde i dessa tider att beakta sin karaktär, och vad den bottnar i, till exempel vilka budskap en bär med sig hemifrån. Vad är min karaktär, i betydelsen min förmåga att leva med ovisshet/komplexitet, att ta ställning genom att stå still när så behövs, eller uttrycka en riktning/åsikt som förflyttar?

En annan aspekt av karaktär handlar om att leva sina värderingar (visa moralisk styrka), eller att lära från prövningar (lära om livet och inte ge upp). Att odla sin karaktär kan också ses som att bli varse och skydda det som särskiljer just mig från andra. Slutligen den kanske starkaste ”karaktär-boostern” torde vara att skapa en gemenskap eller sammanhang så jag ej behöver vara ensam i det jag föresätter mig.

Vi tycker helt enkelt att det finns ett värde att som individ studera sin karaktär, att bli lite klarare på ”vad är det för värderingar som styr mitt agerande egentligen?” – inre värderingar och yttre påtryckningar från mitt sammanhang. Den typen av självkännedom och kännedom om livet kan skapa lite mer handlingsutrymme och kraft, samt stötta individens ansvarskänsla för medmänniskor och kommande generationer. Vi tycker också att det är ett viktigt samtal att ha med andra – så vi kan lära av varandra och mötas.

Almedalsveckan är en fantastisk smältdegel av olika människor och en perfekt plats att föra ett sådant samtal på. Alexandra och jag var här förra året och det gav mersmak - vi hoppas kunna bidra genom att skapa ett rum för reflektion och meningsfulla samtal.

Välkomna!

 

 

Workshop

 Tisdagen den 5 juli 2016 klockan 13:30 - 15:00, Donnerska huset, Donners plats 1 i Visby

Hållbara chefer odlar både rötter och fötter - om värderingar och gränser
Vi lever i en tid där gränsen mellan person och arbete är allt svårare att definiera. Arbete och fritid flyter ihop. Vårt beteende regleras både av yttre kontrollinstrument och av internaliserade förväntningar på hur man bör vara för att vara relevant, kompetent och konstruktiv – särskilt som chef.

Läs mer om workshopen i Almedalsveckans officiella program →

 

 

Vårt program

4 Juli

12.00-13.00 – Hur får vi till meningsfulla samtal i tid av hat och hot?
– om vikten att mötas i tider av konflikt

13.30-14.30 – Vad behövs för att samverka över gränser?
– om att skapa strukturella hål och designa för det oväntade

15.00-16.00 – Hur får vi till meningsfulla samtal i tid av hat och hot?
– om vikten att mötas i tider av konflikt

16.30-17.30 – Passion, volatilitet och co-creation
– om framtidens samhällsbyggande

5 juli

10.00-11.00 – Myten om ett hållbart samhälle som aldrig brister
– bortom drömmen om kontroll och förutsägbarhet

11.30-13.00 – Har du fattat detta med jämställdhet?
– om vikten av jämställdhet för hållbar samhällsutveckling

13.30-15.00 – Hållbara chefer odlar både rötter och fötter
– om värderingar och gränser

 

 Följ oss på FB-f-Logo__blue_50.png fb.com/milinstitute


on

Att skilja mellan Informativt och Transformativt lärande

I våras skrev DN:s Maciej Zaremba en artikel om svenskt ledarskap som fick stor uppmärksamhet och som väckte reaktioner i många läger – inte minst bland oss som jobbar med ledarskapsutveckling. En smått provocerande tes som drevs var att konst, i form av konstupplevelsen ”Schibollet”, skulle ha större effekt på chefer och medarbetares välmående än en ”vanlig chefskurs”. En argumentation som grundades på ett experiment i en forskningsstudie gjord av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien är intressant framför allt eftersom den väcker tankar om vad det är för insatser som bör riktas mot chefer.

Vad som inte uppmärksammas i DN:s artikel är att det är fråga om två helt skilda former av lärande – med sina egna specifika syften, former och effekter, nämligen Informativt och Transformativt lärande. I MiL jobbar vi med båda former även om vi har en stark övervikt på Transformativt lärande.

Att som uppdragsgivare veta skillnaderna mellan de två kan hjälpa i valet av vilken insats eller vilken samarbetspartner som bäst möter ens behov. Därför vill vi beskriva skillnaderna mellan Informativt och Transformativt lärande och berätta om förutsättningar och hinder för Transformativt lärande i MiLs ledarskapsprogram.

Informativt lärande

Informativt lärande är vad vi skulle kunna kalla katederundervisning, det vill säga den mer traditionella formen av skolundervisning som vi känner igen från grundskola och akademi. Den här formen av lärande är ett viktigt första steg i kunskapsutvecklingen och liksom i skolan så finns det ett oändligt antal områden att studera och bli kunnig inom: matematik, svenska, geografi, psykologi eller varför inte ledarskapsteorier.

Resultatet av informativt lärande är kunskap. Kunskap inom det specifika ämnet som antingen kan hjälpa en i jobbet eller som gör en behörig till ett visst arbete. Vi kan kalla det lärande inom boxen – att lära känna boxen och även i chefsutbildningssituationer har det sin funktion. I MiLs ledarskapsprogram förekommer informativt lärande i form av gästföreläsningar eller exempelvis en heldag i ett specifikt ämne som arbetsrätt.

Den ”vanliga chefskursen” som hälften av försökspersonerna i forskningsstudien fick ta del av är ett annat exempel på informativt lärande. Denna kurs anordnades av ansvariga från försvarets ledarskapsträning och byggde på föreläsningar om Transformational Leadership, gruppsykologi, hur man skapar delaktighet och diverse gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna.

Transformativt lärande

Transformativt lärande är inte en fråga om katederundervisning, där ”elever” är mer eller mindre passiva mottagare av kunskap. Det är en form av självstyrt lärande där var och en är ansvarig för sitt eget lärande och utveckling.

I Transformativt lärande finns det inte många, utan bara ett enda ämne att studera, och det är dig själv – dina antaganden och värderingar, ditt sammanhang och ditt chefskap. Resultatet är inte kunskap i sig, utan den handlingskraft som kommer av kunskap om sig själv. Det är en utveckling som bottnar i en kritisk granskning av egna ageranden och antaganden, samt i att lära sig ifrågasätta, inte bara de egna intentionerna, utan också att kritiskt granska hur andra aktörer (t.ex. vänner, medarbetare, politiker, media) försöker påverka en. Genom kritisk reflektion – enskilt och tillsammans med andra – finns möjligheten att bryta sig ut ur boxen och tänka nya tankar.

Medan den första gruppen gick en mer traditionell utbildning, fick den andra gruppen försökspersoner under samma period uppleva ”Schibollet”. Sittandes i ett mörkt rum fick de under 70 minuter ta del av, eller utsattas för, exempelvis röster som läste lyrik och prosa, varvat med musik i ett kaotiskt flöde. Efteråt följde reflektion, enskilt och i grupp. Dessa deltagare rapporterade att efter ett tag så började de släppa taget, slutade försöka greppa vad som hände och istället började tänka högt tillsammans. Som Julia Romanowska, från Karolinska Institutet påpekar:

 ”Chefer behöver konfronteras med verkligheten, se den i ögonen, inte skyddas mot den med kokboksrecept. Recept besparar oss bekymret att känna och tänka.” (DN 2011-02-06)

Hon menar att kaoset gjorde det möjligt att släppa slentriantänk och tänka tillsammans kring viktiga frågor som ansvar etc.

Att gå från absoluta till relativa sanningar

Syftet med Transformativt lärande är att gå från absoluta sanningar till mer relativa. Att bli medveten om sina referensramar – vidga dem – kritiskt ifrågasätta vad och hur man vet egentligen.

Referensramar är som ett filter (mer eller mindre omedvetet) som har sitt ursprung i vår bakgrund och erfarenheter och som resulterar i ett rutinmässigt sätt att se, tolka och vara i världen. Vi har referensramar för vad det innebär att vara kvinna/man, chef, svensk, anställd i en viss organisation etc. En del av att bli vuxen innefattar att kritiskt granska det man tar för givet – att inte blint följa andra utan leda sig själv.

”Ingen erfarenhet är viktigare och ingen teori fungerar bättre än den Du själv upplever, skapar och reflekterar över – gärna tillsammans med andra.”  (Från försättsbladet i deltagarnas viktigaste bok om ledarskap – den de skriver själva under ett MiLprograms gång)

Det finns stora likheter mellan ”Schibollet” med den efterföljande reflektionen och det som sker i samband med t.ex. ”Miniprojekt” i ledarskapsprogram som Framtida Ledare i Malmö stad. Ett ”Miniprojekt” innebär att deltagarna i mindre arbetsgrupper utför ett skarpt uppdrag under en dag och sedan tillsammans med handledare ger varandra feedback och reflekterar över vad det var som hände. Gruppen och de individuella medlemmarna samtalar om hur de under stress och tidspress har hanterat dels uppgiften, dels relationer, kommunikation, delaktighet och ansvarsfördelning. Hur man som individ har bidragit och påverkat processen. Syftet är att skapa medvetenhet om de egna referensramarna och dess konsekvenser.

En plötslig kris eller en långsamt växande insikt

Transformativt lärande är idag den ledande teorin och kunskapsbildningen om hur vuxna lär och utvecklas och inte enbart en teori om ledarskapsutveckling.
I vissa fall startar utvecklingen på grund av en kris och i andra fall är det mer av en gradvis förändring av ens referensramar.
Något händer – en skilsmässa, död i familjen, byte jobb, omorganisering – och helt plötsligt står man inför något som inte vet hur man ska hantera, inte är rustad för. Vad man har gjort tidigare funkar inte i detta sammanhang. Det man hållit för sant har motbevisats. I ett ledarskapsprogram kan det handla om att man tack vare handledare eller kollegor blir medveten om att det finns ett annat sett att se på saken - ”Så kan man också göra som ledare!” – och därigenom inse att det egna perspektivet är begränsat. I andra fall är det en mer gradvist framväxande insikt att: ”Mitt sätt att leda leder inte till det jag vill ha” – vilket väcker behovet av att pröva något nytt.

I verkliga livet kan en kris leda till att man går i terapi, stannar upp, reflekterar och pratar med andra och det liknar vad sker inom ett MiLprogram. Tillsammans med andra deltagare och med handledare stannar man regelbundet upp och reflekterar, får feedback. Genom stöd och utmaning uppmanas deltagarna att undersöka vilka antaganden man baserar sitt ledarskap på och pröva nytt beteende.

Förutsättningar och hinder för Transformativt lärande

Sharon Lamm (2002) gjorde under 1990-talet en studie på MiLs samarbete med Volvo Truck Management och fann flera faktorer som främjar Transformativt lärande:

    • Programmets längd och intensitet

 

    • Gruppsammansättning, efter principen att maximera olikheter

 

    • Ett öppet stödjande klimat för reflektion



Annan forskning visar på att handledaren har en viktig roll som någon som både ger trygghet under utvecklingen och utmanar genom kritiska frågor eftersom Transformativt lärande uteblir om de kritiska frågorna inte ställs (Taylor, 2008). Samtidigt måste man ta hänsyn till, och anpassa programmet utifrån var deltagarna startar ifrån för att det inte ska väcka för mycket ångest (Kegan, 2009).

Att inte ges möjligheten att pröva nytt beteende i den dagliga verksamheten, under eller efter programmet, var exempel på hinder för utvecklingen (Lamm, 2002). Likaså när deltagarna inte upplevde sig ha stöd från den högre ledningen.

Transformativt lärande för att hantera en allt mer komplex verklighet

Det finns inget Rätt eller Fel vad gäller lärande och utveckling. Däremot finns det bättre och sämre sätt att möta det specifika behovet i den specifika situationen. Det är lika ohjälpsamt att bemöta konkret kunskapsbrist (i t.ex. arbetsrättsfrågor) med att be chefen hitta på sina egna regler som att skicka chefen till skolbänken för att läsa sig till ett bättre sätt att stå ut med ensamheten och ansvaret i chefspositionen.

I takt med en allt mer komplex organisatorisk verklighet så ökar behovet av att hitta sätt att hjälpa chefer att stå ut med ovisshet och snabba förändringar. Ett sätt att svara på den utmaningen är att försöka skapa ordning i kaoset genom att söka mer kunskap eller att anamma den senaste receptet eller modellen. Ett annat är att på samma sätt som försökspersonerna i "Schibollet-gruppen" - släppa ansatsen att som individer försöka kontrollera kaoset och istället skapa utrymmen i organisationen för att tänka högt tillsammans.

Strategiskt arbete i ledningsgrupper
MiLseminarium - 23 mars 2018 i Göteborg   Under seminariet kommer vi att försöka avdramatisera detta med strategiarbete. Vi vet att det mesta som har med strategi av många upplevs som ”flummigt...
Läs mer...
MiL Foundation Forum Leadership Conference 2018
Is cross-functional collaboration key for your organization to succeed? If so, welcome to a unique leadership conference where we explore challenges and possibilities in cross-functional collaborat...
Läs mer...
En kultur där vi gör varandra bra
MiLseminarium - 20, 21 och 24 november ...och ett ledarskap som inspirerar till förnyelse De flesta förändringsinitiativ ger inte önskade effekter. Inte heller våra ambitioner om förnyelse och agili...
Läs mer...
Steg mot tillit – en bok för chefer
"Tillit är ett av de tillstånd som du, som chef, förväntas skapa tillsammans med andra för att åstadkomma resultat. Tillit har också andra existensberättiganden. Tillit får oss att bli lyckligare och ...
Läs mer...
Strategi, hjärnan och ledningsgrupper - hur hänger de ihop?
Strategi, vad är det egentligen? Varför blir det ofta för lite strategiskt och för mycket operativt arbete i ledningsgrupper? Passar jag som chef i strategiska situationer? Hur fungerar hjärnan när de...
Läs mer...
Almedalsveckan: Vad sker om chefen testade mer och nöjde sig med ”gott nog”? Hur kan vi ompröva misslyckandets värde?
Under Almedalsveckan 2017 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls- och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Vårt program avslutas med en reflektion kring de samtal som förts under dagarna ...
Läs mer...
Almedalsveckan: I en kultur som är besatt av framgång - hur kan vi ompröva misslyckandets och förnöjsamhetens värde?
Under Almedalsveckan 2017 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls- och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. I ett inledande panelsamtal möter du våra värdar och de frågor de kommer lyfta u...
Läs mer...
Almedalsveckan: Om vikten att våga lida nederlag – hur kan vi ompröva misslyckandets värde?
Under Almedalsveckan 2017 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls- och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Axel Carlberg, doktor i etik, är värd för ett samtal kring vikten att ompröva mi...
Läs mer...
Almedalsveckan: Vad är gott nog? Om prestation, perfektion och press i vardagen
Under Almedalsveckan 2017 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls- och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Johanna Malmström och Johanna Steen är värdar för en workshop där du får möjligh...
Läs mer...
Almedalsveckan: På jakt efter den lekfulla och djärva organisationen – hur skapa mer experimenterande i vardagen?
Under Almedalsveckan 2017 lyfter MiL Foundation Forum viktiga samhälls- och ledarskapsfrågor i Donnerska husets aula. Göran Alsén, MiL Institute och Björn Zackrisson, Skånevård Sund, söker efter djä...
Läs mer...