Del 2 – fortsättning på del 1

Spänningsfält, balansakter och fallgropar

Att ta sin roll och bidra i systemet (t.ex. ett företag eller ett team) är en inre och yttre balansakt. En roll i ett system finns till för att systemet har behov av handlingar som behöver utföras. Formellt finns det oftast en definition av rollen i form av t.ex. arbetsbeskrivningar, målsättningar, förväntningar och befogenheter. Dessutom har vi alla, utifrån den person vi är, en inre bild av vad vår roll innebär. En och samma roll kan iklädas på många olika sätt, den egna tolkningen är avgörande för hur vi agerar.

Alla roller har potential att utvecklas. Hur vi väljer att utveckla rollen beror på våra erfarenheter, vår motivation och hur vi uppfattar och tar tillvara på de resurser som står till förfogande samt hur vi uppfattar syftet för systemet.

Om systemets syfte konkurrerar eller är oförenligt med övriga delar i modellen, till exempel dina värderingar (person) och strukturer och processer (kontext), kan detta skapa spänning och innebära minskat utrymme för en persons etiska reflektioner och autenticitet. Ett exempel på detta kan vara när ett företag prioriterar tillväxt på bekostnad av ökad miljöpåverkan. När företagets inställning krockar med den anställdes uppfattning om företagets ansvar i miljöfrågor kan detta medföra svårigheter för den anställde att uppfylla sin roll.

En annan form av instabilitet i systemet kan uppstå när en persons värderingar, behov eller syften dominerar på bekostnad av systemets syfte. En sådan förskjutning kan innebära att personen/rollinnehavaren uppfattas som svårförståelig och illegitim.

En tredje form av obalans kan uppstå när olika rutiner, arbetsbeskrivningar, arbetssätt, kultur etc. tar över rollen på bekostnad av person och system. Alltså, en övervikt åt kontext. Ett exempel på detta kan vara att man följer checklistor, manualer, rutiner, medarbetarundersökningar utan att ge dem en mening i relation till systemet.

Har du förstått syftet med systemet? Om svaret är nej, fråga! Och fråga igen!

Den viktigaste interventionen du kan göra för att lyckas i din roll som chef eller projektledare är att förstå vad systemet du ingår i syftar till. Men varför är syftet med systemet viktigt?

Det är syftet som definierar systemet, vare sig det handlar om ett Fortune 500 företag eller ett ledningsteam. Utan syfte finns det inget system att prestera utifrån. Syftet ger mening till de mål som är skapade – Varför finns vi? Varför gör vi det här? Det ger mening till existensen för organisationen. Olika situationer kan ha delvis olika syften, vilket betyder att du i din roll får olika system att prestera utifrån.

Det finns en ”fog of leadership” i det att man befinner sig i ett sammanhang som chef och så finns det saker som är frustrerande och som inte fungerar och så förstår man inte -varför funkar det inte? ”Jag gör det som förväntas av mig, tror jag. Jag gör rätt saker och likt förbannat så funkar det inte!”  Och att då få rollbegreppet som ett verktyg, en struktur för tanken kan vara till stor hjälp. ”Vad är det som gör att det blir krångligt för mig? Finns det ett tydligt syfte i situationen?”

Om det inte finns ett tydligt syfte så vet du inte vad du ska bidra till. Då sitter du och ska försöka lista ut både vad det är som ska göras och vad din funktion är i det – så du behöver kanske först förstå vad det är du förväntas bidra med för att du ska kunna åstadkomma något. Kanske har du suttit i en situation där du har haft otydliga mandat och otydliga förväntningar och då är det inte konstigt att du är förvirrad. Det kan vara en väldig lättnad att förstå att det är legitimt och konstruktivt för alla att ställa frågan om syftet. Det blir inte en fråga om att du är min dåliga chef och jag är din dåliga underställda chef som inte fattar, utan jag kan faktiskt ställa frågan om syftet. Jag kan fråga hur saker funkar här utan att det blir en kritik. Det är inte att gnälla. Jag kan vara konstruktiv trots att jag är förvirrad. Och det brukar lätta för en del men en del kan nog tycka att det låter lite kallt på något vis, att ta ut den här distansen till det. Jag tycker själv att det är rätt skönt, säger Greger Åsard, programchef i MiL Personligt Ledarskap, och ler.

Läs del 1 – Har du förstått din roll som ledare?...

Läs mer om MiL Personligt Ledarskap…

Hur skulle optimala inköpsprocesser för kompetensutveckling kunna se ut? Förmodligen annorlunda än de gör idag. Till skillnad från leverans av toalettpapper, traktorer och sjukhussängar sker leverans av kompetensutveckling som en samproduktion mellan köpare och säljare. Denna process behöver även baseras på hur lärande går till.

Det handlar inte om en process som genomförs sekventiellt, där faserna följer varandra utan en process där faserna är samtidiga, överlappar varandra och repeteras i samproduktion. I går träffade jag Jörgen Hansson som precis kommit ut med boken ”Utveckla eller köpa kompetens”.

Jörgen beskriver upphandlingsprocessen som ett drama där olika aktörer med olika drivkrafter och agendor möts i en ofta konfliktfylld process. Att leda denna samverkan mellan olika perspektiv för bästa upphandlingsresultat är en stor utmaning för de flesta organisationer. Ett ledarskap som klarar av denna slags process och en HR-funktion, som tydligare påverkar ramsättningen är några av de förbättringar som Jörgen förordar i sin bok.

Utveckla eller köpa kompetens - Studentlitteratur →

Jörgen Hansson →

Att skapa förutsättningar för samverkan och lärande både inom och över traditionella organisationsgränser är en central utmaning för framtidens ledarskap.

Detta beror på att förutsättningarna för många verksamheter har förändrats radikalt. Få lämnas opåverkade av den digitala utvecklingen och den pågående globaliseringen. Stora som små befinner vi oss i ett ömsesidigt beroende och sammanlänkat system.

Komplexa utmaningar kräver gränsöverskridande samverkan

En mer komplex verklighet skapar oförutsägbarhet. I våra verksamheter dyker det upp i form av icke-rutinmässiga problem som ofta kräver gränsöverskridande samarbeten och nya oprövade lösningar. För att hantera dessa utmaningar behöver vi få till en lärande och samverkande process där vi utvecklar våra strategier och handlingar i steget.

Innovation ligger inbäddat i mellanrummen

Man kan se det som att förnyelse och innovation ligger inbäddad mellan människor och mellan organisationens enskilda delar. Att utveckla en lärande och samverkande arkitektur handlar om att aktivera dessa mellanrum.

I allt fler av de uppdrag vi arbetar med märker vi att det är detta som är själva kärnan. Därför kraftsamlar vi nu i MiL kring frågan ”Att leda och utveckla kollaborativa och lärande system”.

• Möt oss i Almedalen där ett centralt tema är ”att leda samverkan över de traditionella organisationsgränserna”.
• Möt oss på vår konferens ”Att skapa förutsättningar för kollaborativa och lärande system” 19-20 januari, Malmö
• MiL Foundation påbörjar under året ett 10-årigt forskningsprojekt där ett av delprojekten handlar om just om kollaborativt lärande. Vi återkommer med tider för seminarier på temat under våren för Stockholm, Göteborg och Malmö.

Del 1 (2)

Organisationer har begränsad nytta av karismatiska talare, inspiratörer och estradörer. Vad organisationer behöver är medarbetare som förstår och tar sin roll samtidigt som de uppfyller organisationens mål. Det vill säga personer som använder de resurser som erbjuds och som skapar goda samarbetsformer med de övriga som ingår i systemet.

När vi har kunskap om den organisatoriska kontext vi verkar i blir vi också bättre på att förstå och ta vår roll. När vi har medvetenhet om våra egna och andras drivkrafter kan vi i högre grad bidra till motivation och utveckling för både medarbetare och organisation. Detta är en av anledningarna till att begreppet ”roll” och ”rolltagning” har ett centralt fokus i ledarskapsprogrammet MiL Personligt Ledarskap (MPL). Deltagaren utgår från sin rollförståelse i arbetet med utvecklingsbehov, självinsikt och teamarbete.

Målet med MiL Personligt Ledarskap är ”Att du med kraft och säkerhet ska kunna agera i din roll”. Greger Åsard, en av programcheferna berättar om hur han ser på kopplingen mellan rolltagning och ”personligt ledarskap”:

När man pratar om personligt ledarskap så uppfattats det ofta som något väldigt personligt. Man undrar: ”Har jag rätt personlighet?” Är jag lämplig som ledare?”

Jag tycker nog snarare att det handlar om att förstå sitt sammanhang. Att ha titeln chef eller projektledare är en funktion man fyller för organisationen. Det spelar ingen roll om jag har jättebra kommunikationsfärdigheter eller om jag är en charmerande person om jag inte har pejl på vad det är jag förväntas uträtta och vad vi tillsammans ska åstadkomma: ”Vad behöver jag förstå, vad behöver människor omkring mig förstå, för att kunna åstadkomma resultat?”

Detta är personligt ledarskap i betydelsen att ”jag” behöver förstå någonting, men det är inte nödvändigtvis personligt i betydelsen att jag behöver utveckla mig som person, om vi med det menar bli något annat än det jag redan är.

Roll, funktion och arbetet med att uppnå det gemensamma syftet

I MiL Personligt Ledarskap har man baserat arbetet med ”rolltagning” på ett rollbegrepp utvecklat av ”the Grubb Institute” i London. Bilden till höger illustrerar rollens position i skärningspunkten mellan systemet vi ingår i, dess kontext och vår person.

System

När vi arbetar tillsammans för att uppfylla ett gemensamt och övergripande syfte är vi del av ett system. Ett företag, en organisation, är ett system, men även ett team eller en avdelning inom organisationen kan ses som system.

Person

När vi blir en del av en organisation bär vi med oss vår person - den vi är, våra värderingar, erfarenheter, behov och ambitioner samt vårt syfte med att vara i organisationen.

Roll

Som anställd är vi där för att ”göra” en roll, dvs. fylla en professionell funktion som organisationen har behov av för att uppfylla sitt syfte, till exempel funktionen att arbetsleda ett visst team.

Kontext

I vår roll har vi stöd av resurser i vår kontext, t.ex. kollegor, strukturer, verksamhetsmål, affärsidé, möten, organisationsstruktur, företagets värderingar, olika belöningssystem, ekonomiskt kapital och processer.

När vi presterar i vår roll behöver vi ofta balansera eller verka för att våra personliga behov, systemets syfte och mål, samt de resurser som finns i systemet inte motverkar varandra. När alla i systemet agerar i sina roller utvecklas systemets kultur. Det kan innebära beteenden som både främjar och hindrar systemet att realisera sitt syfte.

Vilket system är du en del av? Vad är möjligt att göra i din roll och vad är svårt?

Läs del 2 - Har du förstått syftet med systemet?

Programmet

Läs mer om MiL Personligt Ledarskap…

- Avboka föreläsaren och prata med varandra istället

Bilden av ledarskap och de utmaningar ledaren ställs inför är i förändring. Det är särskilt övergången från industrilogik till kunskaps- och tjänstelogik som har fått stor betydelse för vilka frågeställningar dagens ledare behöver hantera.

Att leda kunskapsarbete handlar om att skapa sammanhang för kunskapsutveckling och samverkan. Som ansvarig för de interna ledarskapsdagarna är det bra att ställa sig frågan – ska vi lyssna utåt en dag eller vill vi skapa ett gemensamt rum där vi pratar med varandra istället?

Vår erfarenhet gör att vi förespråkar det senare alternativet men även aktuell forskning understryker vikten av att etablera gemensamma forum för utvecklingsarbete:

• Utveckling av intellektuellt och socialt kapital
  Intellektuellt kapital byggs genom att kunskap delas och kombineras. För att detta ska ske behöver människor mötesplatser, vara motiverade och ha positiva förväntningar på att detta delande av kunskap leder till något värdefullt. Utveckling av intellektuellt kapital möjliggörs av socialt kapital. Socialt kapital finns inbäddat i nätverk, utvecklas över tid och skapar ett fundament av tillit och samverkan.

• Kompetens, samverkan och autonomi
  Modern motivationsforskning pekar på betydelsen av att få utvecklas och känna sig kompetent, samverka med andra och få agera utifrån ett visst mått av autonomi.

När vi ser människan som meningssökande varelse som går igång på att lösa viktiga problem tillsammans med andra så behöver vi inte underhålla, inspirera eller motivera. När vi erbjuder människor en lärande och samverkande arkitektur så ger vi förutsättningar för förnyelse samtidigt som vi möter deras behov av mening.

Så låt inte era viktigaste resurser sitta passiva med blicken riktad mot en föreläsare som pratar bort den värdefulla tid ni har tillsammans – prata med varandra istället! Och om ni ska bjuda in en expert utifrån – ta in någon som kan hjälpa er skapa en arena att mötas och lyssna till vad som utspelar sig i mellanrummen.

/Lena Bergström, VD MiL Institute

Referenser:
Ryan, R. M. & Deci, E. L. 2000, "Intrinsic and extrinsic motivations: classic definitions and new directions", Contemporary educational psychology, vol. 25, pp. 54‐67.

Nahapiet, J. & Ghoshal, S., Academy of Management Review, 1998, vol. 23 no. 2, pp. 242-266 Social Capital,Intellectual Capital, and the Organizational Advantage