Del 1 (2)

Organisationer har begränsad nytta av karismatiska talare, inspiratörer och estradörer. Vad organisationer behöver är medarbetare som förstår och tar sin roll samtidigt som de uppfyller organisationens mål. Det vill säga personer som använder de resurser som erbjuds och som skapar goda samarbetsformer med de övriga som ingår i systemet.

När vi har kunskap om den organisatoriska kontext vi verkar i blir vi också bättre på att förstå och ta vår roll. När vi har medvetenhet om våra egna och andras drivkrafter kan vi i högre grad bidra till motivation och utveckling för både medarbetare och organisation. Detta är en av anledningarna till att begreppet ”roll” och ”rolltagning” har ett centralt fokus i ledarskapsprogrammet MiL Personligt Ledarskap (MPL). Deltagaren utgår från sin rollförståelse i arbetet med utvecklingsbehov, självinsikt och teamarbete.

Målet med MiL Personligt Ledarskap är ”Att du med kraft och säkerhet ska kunna agera i din roll”. Greger Åsard, en av programcheferna berättar om hur han ser på kopplingen mellan rolltagning och ”personligt ledarskap”:

När man pratar om personligt ledarskap så uppfattats det ofta som något väldigt personligt. Man undrar: ”Har jag rätt personlighet?” Är jag lämplig som ledare?”

Jag tycker nog snarare att det handlar om att förstå sitt sammanhang. Att ha titeln chef eller projektledare är en funktion man fyller för organisationen. Det spelar ingen roll om jag har jättebra kommunikationsfärdigheter eller om jag är en charmerande person om jag inte har pejl på vad det är jag förväntas uträtta och vad vi tillsammans ska åstadkomma: ”Vad behöver jag förstå, vad behöver människor omkring mig förstå, för att kunna åstadkomma resultat?”

Detta är personligt ledarskap i betydelsen att ”jag” behöver förstå någonting, men det är inte nödvändigtvis personligt i betydelsen att jag behöver utveckla mig som person, om vi med det menar bli något annat än det jag redan är.

Roll, funktion och arbetet med att uppnå det gemensamma syftet

I MiL Personligt Ledarskap har man baserat arbetet med ”rolltagning” på ett rollbegrepp utvecklat av ”the Grubb Institute” i London. Bilden till höger illustrerar rollens position i skärningspunkten mellan systemet vi ingår i, dess kontext och vår person.

System

När vi arbetar tillsammans för att uppfylla ett gemensamt och övergripande syfte är vi del av ett system. Ett företag, en organisation, är ett system, men även ett team eller en avdelning inom organisationen kan ses som system.

Person

När vi blir en del av en organisation bär vi med oss vår person - den vi är, våra värderingar, erfarenheter, behov och ambitioner samt vårt syfte med att vara i organisationen.

Roll

Som anställd är vi där för att ”göra” en roll, dvs. fylla en professionell funktion som organisationen har behov av för att uppfylla sitt syfte, till exempel funktionen att arbetsleda ett visst team.

Kontext

I vår roll har vi stöd av resurser i vår kontext, t.ex. kollegor, strukturer, verksamhetsmål, affärsidé, möten, organisationsstruktur, företagets värderingar, olika belöningssystem, ekonomiskt kapital och processer.

När vi presterar i vår roll behöver vi ofta balansera eller verka för att våra personliga behov, systemets syfte och mål, samt de resurser som finns i systemet inte motverkar varandra. När alla i systemet agerar i sina roller utvecklas systemets kultur. Det kan innebära beteenden som både främjar och hindrar systemet att realisera sitt syfte.

Vilket system är du en del av? Vad är möjligt att göra i din roll och vad är svårt?

Läs del 2 - Har du förstått syftet med systemet?

Programmet

Läs mer om MiL Personligt Ledarskap…

Respektfulla konfrontationer mellan olikheter är en förutsättning för utveckling. Ett förtroende som bygger på ömsesidighet är överlägset ensidig kontroll.

Delägarskap i idéer frigör entusiasm och kreativitet vilket skapar kvalitet och effektivitet. Allt detta går att påverka.

Varje människa bär på ett ansvar för sina val. I ett ledarskap innebär detta att varje ledare har ett ansvar för att utveckla sina egna synsätt och sörja för sin egen utveckling. Varje människa har utöver det också ett ansvar gentemot sina medmänniskor och vår gemensamma omvärld.

Ett gott och framgångsrikt ledarskap bygger på att i handling och reflektion tillägna sig de värderingar och förhållningssätt som gör att man med känsla för situationens förutsättningar och möjligheter gör rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid.

Den viktigaste grunden för ett gott ledarskap är förmågan att med inlevelse förstå människor, verksamheter och affärer.

Vi utgår ifrån att ledarskap först och främst är ett aktivt förhållningssätt och att det skapas i samverkan med andra.

– Ur MiL Institutes idégrund ...

25-26 januari 2016, Malmö

Årets tema: Ledarskap i komplexa organisationer

Välkommen till MiL Foundation Forums första årliga konferens för förändringsledare där du får ta del av aktuell forskning, praktiska erfarenheter och fördjupade samtal med andra praktiker kring ”Ledarskap i komplexa organisationer”.

Står du och din organisation inför omfattande förändringsprocesser? Är du en av de som ska leda satsningarna?

MiL Foundation bjuder in till två dagar av fördjupade samtal, reflektion och kunskapsutbyte kring ledarskap i komplexa organisationer. MiL Foundation Forums ledarskapskonferens är en unik arena för lärande och reflektion mellan företag, offentlig sektor, akademi och konsulter inom organisations- och ledarskapsutveckling.

Med konferensen vill vi sammanföra konkret praktik med akademiskt välgrundad teori och på så sätt skapa förutsättningar för nyutveckling, samt motverka den trivialisering vi tycker oss se inom fältet.

Dagens organisationer står inför stora utmaningar när det gäller att leda, organisera och hantera en allt ökad komplexitet. Hur vi kan orientera oss i ett komplext och mångskiftande organisatoriskt landskap? Hur leder vi komplexa organisationer utan att hänge oss åt mäthysteri och personfixering?

Ett ökande tryck på effektivitet och allt fler interaktioner och relationer utövar en press på vår förmåga att sortera i och hantera en ström av möjligheter och problem. I en värld som vi upplever som föränderlig blir det svårare att kunna skilja på problem som i grunden är kontrollerbara, och utmaningar som är mer komplexa till sin natur. Lockelsen i tekniker som till synes förenklar det komplexa är stor, men riskerar att på sikt försvåra hanteringen av strategiska utmaningar och möjligheter. Samarbete och lärande tar tid, men kan på sikt vara det som skapar resurser och framgång i förhållande till rätt frågor.

Varmt välkommen att delta i kvalificerade samtal och erfarenhetsutbyte vid MiL Foundation Forums konferens för förändringsledare.

/Magnus Larsson och Johanna Steen, konferensledare MiL Foundation Forum

Målgrupp

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med utveckling av ledarskap och organisation och särskilt till dig som är en del av att starta, genomföra eller utvärdera stora förändringsprocesser. Välkommen du som är chef, internkonsult, specialist eller forskare. MiL Institute deltar med konsulter från vårt nätverk av specialister och handledare.

Anmälan

Tid: 25-26 januari 2016
Plats: High Court, Malmöhusvägen 1, Malmö
Pris: 12 000 SEK (6 000 SEK för medlemmar i MiL Foundation Forum). I priset ingår fika och lunch samt konferensmiddag 25 januari. Priser exklusive moms.
Anmälan: Gudrun Nilsson, gudrun.nilsson@milinstitute.se, 040-10 50 05

Konferensledning

Magnus Larsson Magnus är psykologen och forskaren från Copenhagen Business School som besitter den ovanliga förmågan att kunna göra det komplexa enkelt utan att förenkla. Till vardags delar han sin tid mellan konsultarbete i MiL Institute och forskning om ledarskap, ledarskapsutveckling och chefers identitetsprocesser. Leg. psykolog, docent i psykologi och lektor i organisationsutveckling, Department of Organization Copenhagen Business School.

Johanna Steen Johanna är utbildad psykolog och ansvarig för MiL Foundation Forums ambition att skapa mötesplatser där verksamma inom ledarskapsutveckling och verksamhetsutveckling kan samlas, lära av varandra och tillsammans utforska de viktiga ledarskapsfrågor en möter i organisation och samhälle idag. M.Sc. i psykologi, programchef i MiL Institute, ansvarig MiL Foundation Forum.

Medverkande

	Robert Holmberg Robert är psykolog, universitetslektor och prefekt vid Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Roberts forskning berör förändringsprocesser och implementering inom offentlig verksamhet men även ledarskap och HR-frågor. Leg. psykolog och fil. doktor i psykologi, Lunds universitet.
	Jens Rennstam Jens är lärare och organisationsforskare på företagsekonomiska institutionen, Lunds Universitet. Jens forskning handlar om hur komplext arbete styrs, hur kunskap används i organisationer, organiseringsprocesser, branding, samt genus och mångfald. Docent i företagsekonomi, Lunds universitet.
	Ekkehard Schwartz Leder transformationen mot kunskapsbaserad produktutveckling inom Volvo Car Group. Han har 30 års erfarenhet som ingenjör varav mer än 20 år som ledare och chef. PhD, VP Transformation 202020, Volvo Car Group.
	Katarina Viebke Divisionschef, Division Psykiatri, Region Skåne.

Övriga medverkande annonseras inom kort

- Avboka föreläsaren och prata med varandra istället

Bilden av ledarskap och de utmaningar ledaren ställs inför är i förändring. Det är särskilt övergången från industrilogik till kunskaps- och tjänstelogik som har fått stor betydelse för vilka frågeställningar dagens ledare behöver hantera.

Att leda kunskapsarbete handlar om att skapa sammanhang för kunskapsutveckling och samverkan. Som ansvarig för de interna ledarskapsdagarna är det bra att ställa sig frågan – ska vi lyssna utåt en dag eller vill vi skapa ett gemensamt rum där vi pratar med varandra istället?

Vår erfarenhet gör att vi förespråkar det senare alternativet men även aktuell forskning understryker vikten av att etablera gemensamma forum för utvecklingsarbete:

• Utveckling av intellektuellt och socialt kapital
  Intellektuellt kapital byggs genom att kunskap delas och kombineras. För att detta ska ske behöver människor mötesplatser, vara motiverade och ha positiva förväntningar på att detta delande av kunskap leder till något värdefullt. Utveckling av intellektuellt kapital möjliggörs av socialt kapital. Socialt kapital finns inbäddat i nätverk, utvecklas över tid och skapar ett fundament av tillit och samverkan.

• Kompetens, samverkan och autonomi
  Modern motivationsforskning pekar på betydelsen av att få utvecklas och känna sig kompetent, samverka med andra och få agera utifrån ett visst mått av autonomi.

När vi ser människan som meningssökande varelse som går igång på att lösa viktiga problem tillsammans med andra så behöver vi inte underhålla, inspirera eller motivera. När vi erbjuder människor en lärande och samverkande arkitektur så ger vi förutsättningar för förnyelse samtidigt som vi möter deras behov av mening.

Så låt inte era viktigaste resurser sitta passiva med blicken riktad mot en föreläsare som pratar bort den värdefulla tid ni har tillsammans – prata med varandra istället! Och om ni ska bjuda in en expert utifrån – ta in någon som kan hjälpa er skapa en arena att mötas och lyssna till vad som utspelar sig i mellanrummen.

/Lena Bergström, VD MiL Institute

Referenser:
Ryan, R. M. & Deci, E. L. 2000, "Intrinsic and extrinsic motivations: classic definitions and new directions", Contemporary educational psychology, vol. 25, pp. 54‐67.

Nahapiet, J. & Ghoshal, S., Academy of Management Review, 1998, vol. 23 no. 2, pp. 242-266 Social Capital,Intellectual Capital, and the Organizational Advantage

Under de 40 år MiL varit verksam inom ledarskapsutveckling så har teori och praktik befunnit sig i ständig förändring. Vi har sett branschen utvecklas och förflytta sig från att skicka chefen till skolbänken till ledarskapsutveckling integrerad i verksamheten. Från att vara upptagen av den enskilda ledaren till det system ledare ingår i. Det betyder inte att individuella och mer traditionella ledarskapsprogram kommer att försvinna. Men vi har tillsammans som bransch utvecklat ett bredare register och en känsla för situationens förutsättningar så att vi kan bedöma vad som är rätt insats.

Här följer några av våra viktigaste iakttagelser och lärdomar.

1. Det finns ingen ”one size fits all” i ledarskapsutveckling!

Bra ledarskapsprogram utgår från företagets specifika kontext. Detta ger både organisationen och individen mer värde än en generisk ansats som försöker täcka allt. Bra ledarskapsutveckling har en tydlig koppling till vad företaget faktiskt behöver för att möta nuvarande och framtida utmaningar.

Vissa företag är mer klartänkta än andra kring vad programmet ska syfta till. Vi tycker oss se en vattendelare hos de som arbetar utifrån en tydlig koppling mellan företagets affärsstrategiska riktning och ledarskapsutveckling. Ofta finns en HR-ansvarig som både har en djup verksamhetsförståelse och som engagerar ledningen i någon form av styrgrupp. Deltagarnas motivation påverkas positivt av att förstå kopplingen till affären och det faktum att deras överordnade tycker att programmet är viktigt.

2. Låt företagets utmaningar bli en arena för ledarskapsutveckling

Knyt ledarskapsutveckling närmare chefens vardag och viktigaste projekt. Varje stort och utmanande projekt är en potentiell och relevant arena för ledarskapsutveckling.

Att integrera ledarskapsutveckling i verksamhetsutveckling ger en större effekt både för företag och individ. Ledarskap förstås allt mer som en kollektiv process och effekten av insatser är som störst när individer och grupper är i förändring. Det innebär att det är mest effektivt att rikta insatserna till grupper som tillsammans arbetar i stark förändring.

Det är svårare att designa ett verksamhetsnära program jämfört med ett individnära program och det kan bli mer utmanande att hantera som uppdragsgivare. Dessutom kan det finnas en intern förväntan att ledarutveckling ska följa en specifik mall. Men vi är övertygade om att de stora innovationerna inom ledarskapsutveckling sker integrerat med företagets verkliga problemställningar.

3. Vi behöver fokusera mindre på individen och mer på sammanhanget

”Det fundamentala attributionsfelet” är ett användbart begrepp. Det pekar på att vi tenderar att underskatta betydelsen av situationen samtidigt som vi överskattar personliga faktorer när vi vill förklara orsak och effekt.

Det är konstruktivt att se ledarskap som en delad egenskap hos ett socialt system och inte enbart en enskild individs kompetens. Renodlade kurser i personlig utveckling är tveeggade.  Samtidigt som deltagarna känner stark mening och utvärderar kursen högt kan effekten bli kontraproduktiv. Kurser som fokuserar personlig utveckling får lätt ett visst utopiskt drag, vilket skapar en stark kontrast mellan programmet och det normalkaotiska organisatoriska liv som de flesta av oss är en del av. Resultatet blir mer alienerade individer som på grund av att de kommer hem med en idealbild av ”den gode ledaren” och ”organisationen” faktiskt är sämre snarare än bättre rustade att hantera och bidra i den organisatoriska verklighet de är en del av.

4. Underhållande föreläsningar räcker inte för att förändra beteende

Det behövs en fördjupning i ledarskapsutveckling för att den ska ge effekt. Vi kan inte hoppa över en individs djupare tankevärld, känslor och föreställningar om vi förväntar oss en förändring i beteende. Att fördjupa innebär att ta steget närmare den egna personen, ledaruppgiften och det organisatoriska sammanhanget. Att varken stanna kvar vid undervisning eller underhållning där deltagaren kan luta sig tillbaka och bli intellektuellt stimulerad. För att uppnå fördjupning och effekt handlar det både om att utmana och stötta, samt kunna hantera den frustration förändring väcker. Vi ser en tendens att uppdragsgivare i högre utsträckning än tidigare har en önskan att tillfredsställa deltagarna snarare än att utmana dem. Att bredda och fördjupa perspektivet på sig själv och sin omvärld är bitvis mer frustrerande än tillfredsställande. Men det är just kombinationen av stöd och utmaning som gör utveckling möjlig.

5. Mät det som är viktigt istället för det som är enkelt

Vi kan inte nöja oss med att mäta deltagarens upplevelse utan behöver också få mått på konkreta resultat i verksamheten.

Vi lever i en tid då teknologin gett oss omåttliga möjligheter att mäta och utvärdera de satsningar som görs på ledarskapsutveckling och det är helt klart att mätningarna har ökat. En risk är dock att vi mäter det som är enkelt att mäta och inte det som är viktigt. Om vi mäter  deltagarnas upplevelser så styr det ledarskapsutvecklingen mot ”edutainment”. Om ledarskapsutveckling istället mäts på resultat i verksamheten så ökar sannolikheten för ett lärande som kan omsättas konkret i affärsverksamheten.

Lena Bergström
VD, MiL Institute